Fördjupad information om hur underlaget skapas
Nedan hittar du detaljerad information om vad som tas med i underlaget för del A och B samt hur det beräknas.
Vilka anställda tas med i underlaget?
För att en anställd ska komma med i underlaget krävs följande:
- Den anställde ska ha haft en anställning under redovisningsperioden.
- Sysselsättningsgrad och arbetsmått måste finnas inlagda i anställdaregistret.
- För anställda som saknar avtalad veckoarbetstid, såsom behovsanställda kan du lägga 0 % sysselsättningsgrad. För dessa anställda måste det i stället finnas en löneart med arbetade timmar (se nedan).
Om nödvändig information saknas på en anställd undantas denne från beräkningen och visas istället i en separat varningslista i vyn enligt nedan.
A – Anställda
Beräkningen av de olika delarna görs för en månad i taget i urvalsperioden. Därefter beräknas ett genomsnitt över hela perioden.
Vi utgår ifrån den anställdes sysselsättningsgrad. Om sysselsättningsgraden är satt till 0 % beräknar vi sysselsättningsgraden varje enskild månad utifrån arbetade timmar och heltidsmåttet enligt följande.
Sysselsättningsgrad= Arbetade timmar1Arbetsmått heltid*(52,292/12)
- Antal arbetade timmar summeras per månad från lönearter markerade med kryssrutan Arbetskraftskostnadens nivå och struktur (LCS) – Faktiskt arbetad tid. Summeringen sker per transaktionsdatum. Då datum saknas på transaktionen räknas de tillhöra lönekörningens avvikelseperiod.
- Talet 52,29 är genomsnittligt antal veckor på ett år med hänsyn till skottår enligt SCB:s instruktion.
A.1 – Genomsnittligt antal anställda
Summering av A.2 och A.3
A.2 – Genomsnittligt antal heltidsanställda
En anställd räknas som heltidsanställd då man haft en sysselsättningsgrad på 100% under samtliga anställningsdagar i redovisningsperioden. En person som varit anställd på heltid under halva året räknas som 0,5 heltidsanställda.
A.3 – Genomsnittligt antal deltidsanställda
En person som varit anställd hela året och jobbat deltid under någon del av året räknas som 1 deltidsanställd. En person som varit anställd på deltid under halva året räknas som 0,5 deltidsanställda.
A.4 – Antal deltidsanställda omräknade till heltidspersoner
En person som varit anställd på 50 % under hela året räknas som 0,5 heltidspersoner. En person som varit anställd på 50 % under halva året räknas som 0,25 heltidspersoner.
B – Timmar
Uppgifterna under B.1 och B.2 är uppdelade på heltidsanställda och deltidsanställd enligt samma princip som i A-delen enligt ovan.
Även uppgifterna för B-delen beräknas för varje månad för sig och summeras sedan för hela redovisningsperioden.
B.1 – Antal faktiskt arbetade timmar
Antal arbetade timmar summeras från lönearter markerade med kryssrutan Arbetskraftskostnadens nivå och struktur (LCS) – Faktiskt arbetad tid. Summeringen sker per transaktionsdatum. Då datum saknas på transaktionen räknas de tillhöra lönekörningens avvikelseperiod.
Om inga arbetade timmar finns registrerade enligt ovan görs i stället beräkningen av arbetade timmar per månad enligt följande.
Arbetsmått heltid * (A.2 resp. A.4) * 52,29/12 + Övertids-/Jourtidstimmar – Frånvarotimmar
Övertids-/Jourtidstimmar summeras från lönearter markerade med kryssrutan Arbetskraftskostnadens nivå och struktur (LCS) – Övertid/jourtid.
Frånvarotimmar summeras från lönearter markerade med någon av kryssrutorna Arbetskraftskostnadens nivå och struktur (LCS) – Betald frånvaro samt Obetald frånvaro.
B.2 – Antal avlönade timmar
Om arbetade timmar finns registrerat på en löneart summeras avlönade timmar per månad enligt följande:
Arbetade timmar + Betald frånvaro
Om inte görs beräkningen i stället enligt följande:
Arbetsmått heltid * (A.2 resp. A.4) * 52,29/12 + Övertids-/Jourtidstimmar – Obetalda frånvarotimmar
Relaterade artiklar:
Arbetskraftskostnadens nivå och struktur (LCS) - Hur tar jag fram statistiken för LCS i HRM Payroll?
Arbetskraftskostnadens nivå och struktur (LCS) - Vilka inställningar behöver jag för att kunna ta ut statistiken för LCS i HRM Payroll?